mer än jag trodde

har legat med en 'migränsomheterduga' i ett halvt dygn...

tydligen var det mycket spänningar som släppte igår efter att jag var upp och tog farväl av huset i brokärr  =)

jag dammsög och moppade golvena, dammtorkade alla ytor... vilket ju i och för sig inte var så arbetsdrygt i ett tomt hus  =D

sen satte jag en korg med lite goda ostar, kex, ananas och vindruvor som 'välkommen till ert nya hus' present samt en skumppaflaska och två glas...

jag gjorde även en liten hawai oas åt dem framför kakelugnen; satte brasa färdigt att tändas, en tjock och mjuk matta på golvet, några dynor och några palmer i krukor...

så att de sku få mysa in sig i huset då de kom igår kväll  =)

tyvärr tog batteriet i kameran slut så jag fick inget foto av mysplatsen...

 

efter det gav jag mig själv en liten stund att ta farväl av huset...
gick runt och mindes...
såg framför mig glimtar från alla år som tösabitarna var små...
himmel va mycket minnen det finns i ett hus när man riktigt ger sig tid att komma ihåg  =)
onni söderström gifte sig med Ettans gamlafaster irene på tjugotalet och de fick en dotter alli. vi köpte stället av alli 1989.
irene dog som 40 åring men onni levde till 1960. på valborgsmässoafton det året började ladugården hans brinna och huset tänkte fara med. men byns gubbar fick elden begränsad så att bara en liten del av pärttaket på huset blev svart, men annars klarade det sig!
tyvärr blev det för mycket för onni som dog i hjärtinfarkt följande dag...

under alla de år vi har bott i huset har vi vetat att det finns nån till som bor där. först trodde jag att det var onni, men sen blev det bara klarare och klarare för mig att det är en kvinna, så vi tror att det är irene som bodde med oss.
vi har alla upplevt henne, men hon har aldrig gjort oss illa. töserna tyckte det var lite 'kusligtroligt' då de satte fast skrubbdörrarna i sina rum och följande gång de kom in i rummena stod skrubbdörrarna öppna igen...
likaså hördes ofta steg på vinden då vi alla satt i vardagsrummet i nedre våningen...
ofta då jag lagade mat 'såg' jag henne i ögonvrån, tror hon gärna ville vara med i köket med mig, för det hände rätt ofta att hon var med där...
även nu efter att vi flyttat ut, då Ettan var där med en rörmokare hörde de plötsligt en ordentlig smäll från övre våningen, fast det inte fanns nån förklaring till det. rörmokaren konstaterade endast att 'jaha, här ha blivi nån kvar...'
en annan kväll som Ettan var dit och eldade lite gick nån ut genom ytterdörren...

nu gick jag där och pratade lite med henne igår, berättade att sara och niklas skall flytta in och att de är unga och osäkra, kanske hon vill ta hand om dem så som hon sett efter oss...
jag frågade då vi flyttade för snart 3 år sedan om hon vill komma med till vårt nya hus, men det ville hon tydligen inte då. nu frågade jag igen om hon vill bli kvar eller komma med oss...
int vet jag om jag tror på sånt här, men många gånger har det känts skönt att få prata med irene...

sen tog jag en tur runt i trädgården och tänkte på alla miljoner timmar jag hade satt ner på den   =)
hoppas saras och niklas intresse för trädgård väcks nu i och med att de har fått en sån.

till och med nu fast mycket är utblommat är det så fint och rofyllt där!

men nu ska jag på allvar ta itu med min backa här i lemmobro =D

nu kommer den här fina skylten som min kära syster ann-mari gjort och som hon gav mig i somras, väl till pass!!

trevligt veckoslut önskar jag er!

susanne